Nyheter

Återvinning och återbruk allt vanligare inom plåtbranschen

– Efterfrågan på återbruk och återvinning ökar tydligt i byggbranschen och så även i plåtbranschen, även om återbruk än så länge sker i begränsad omfattning där. Omfattningen av återbruk, och även återvinning, av plåt skulle kunna utökas betydande framöver, om branschens aktörer är redo att göra vissa förändringar för att förbättra förutsättningarna. Och beställarna måste vara med på den initiala investeringen, för återbruk är dessvärre inte en kostnadsbesparing i nuläget.

Plåtbranschen är en traditionsfylld bransch både när det gäller material och hantering. Men allt mer präglas den av både trender och hållbarhetstänk. Fasad- och takplåt av olika kvaliteter går till återvinning och allt oftare till återbruk.

Det säger Fredrik Hellkvist Sedman, RISE-certifierad tak- och plåtkonsult vid Roslagens Plåtkonsult AB.

– Ökat återbruk och återvinning är en pågående trend som vi gärna stödjer. Återvinning av plåt är vi rätt bra på i Sverige. Återbruk är inte lika lätt, även om trenden är tydlig. Generellt är det kopparplåten som dominerar.

Återbruk av stålplåt och aluminiumplåt är lite knepigare. Eftersom materialet inte är lika mjukt och följsamt som koppar så krävs det att plåten tidigare har monterats korrekt. Utmattningsskador och sprickor som kan ha uppstått på grund av spänningar vid bristfälliga infästningar till exempel är en av anledningarna till att återbruk inte kan utföras.

– Det har varit nästan kultur i branschen att montera lite för tajt, att inte beakta att materialet rör på sig, att det uppstår spänningar och vridningar. Vi jobbar varje dag för att ändra arbetssätt och försöker påverka med tydlighet och goda råd redan i projektering och upphandlingsskedena.

Metallplåten i olika skepnader och material är framför allt hållbar i bemärkelsen att den håller länge. På det sättet har plåt alltid varit ett hållbart alternativ. Fredrik Hellkvist Sedman nämner att många plåttak har förutsättningar att hålla i bortåt 150 år, men att de i många fall bara klarar 50 till 70 år på grund av fel och brister i utförandet.

Ökad medvetenhet

– Vi vill verka för en ökad medvetenhet och en strävan att uppfylla AMA-krav för arbetenas utförande, om regler för godtagbar PIL-höjd (välvning) när plåt läggs på plant underlag och komplikationer när man använder allt större plåtar vid takläggning.

Han talar också om hållbara trender när det gäller materialval för fasader och tak i plåt av olika slag.

– I Stockholmsområdet och norrut är det mycket vanligt med varmförzinkad stålplåt (galvaniserad) som lackeras. I södra Sverige är det vanligare att man använder titanzinkplåt, eller helt enkelt zink, som är ett motståndskraftigt och hållbart material, men som är litet känsligare att arbeta med. Det kommer också allt mer i Stockholmsområdet. När det gäller stålplåt har man ofta gått från att ha en färgbeläggning av plast till en rapsoljebaserad beläggning.

– Aluminium kommer också mer och mer. Det är också ett steg mot ökad hållbarhet men kräver mer av utövaren. Kopparplåt är snällare att arbeta med och hållbart, det används ofta på kyrkor och kulturbyggnader. Det är förstås dyrare och kanske inte en ekonomiskt hållbar lösning för den stora merparten av kunderna.

Plåtbranschen är en ganska traditionell bransch. Det är sällan det kommer helt nya material, men användningsområden förändras och arbetsmetoder omprövas och utvecklingen kommer att ge goda möjligheter till ytterligare ökat återbruk och återvinning.

Oberoende konsulter

Roslagens Plåtkonsult är ett privatägt oberoende företag med konsulter och besiktningsmän, som utbildar, undersöker, projekterar, skissar och besiktigar det mesta inom yttertak och fasad. Arbetsfältet sträcker sig från rådgivning och granskning av handlingar till hela processen från projektering till upphandling, kontroll och besiktning. Plåt beskrivs som ett relativt komplicerat byggnadsmaterial, därav det stora behovet av konsultationer i branschen.

Utöver plåt och puts, som är företagets huvudsakliga verksamhet, arbetar man med de flesta tak- och fasadmaterial och mötet mellan olika material, där plåt är en viktig detalj. Med bas i Stockholm och Roslagen arbetar företaget med uppdrag över hela landet.

– Vi är mycket engagerade i att utvidga och bredda kunskaperna på området och har ett genuint intresse i det som är hantverket, materialet och den roll som projekten spelar i stadsbilden och arkitekturen, säger Fredrik Hellkvist Sedman, som för egen del arbetar mycket med kulturhistoriska objekt, kyrkor och byggnadsminnen.

På bilden: Plåt som tak- och väggbeklädnad håller, korrekt hanterad och monterad, i väldigt många år

Foto: Gösta Löfström