Av Kim Hall

Mycket arbete återstår innan Sverige har uppnått EU:s skärpta avfallsdirektiv där 60 procent av det kommunala avfallet, dvs hushållsavfallet från hushåll och från restauranger, detaljhandeln och andra verksamheter, återanvänds eller materialåtervinns år 2030.

Avfall Sveriges Årsmöte i Malmö hade samlat 720 deltagare från hela Sverige i syfte att under två dagar diskutera hur vi tillsammans ska kunna förbättra avfallshanteringen och återvinna eller återbruka så mycket material det bara går.

Konferensen kombinerades med utställare som visade upp nya lösningar för bättre och effektivare avfallshantering. De utställare som NP talade med var mycket nöjda med att få tillfälle att visa upp sig och träffa potentiella samarbetspartners. I konferenssalen delade talarna med sig av sina erfarenheter i hopp om att tillsammans kunna hitta lösningar så att hela avfallshanteringen i Sverige kan bli bättre.

– Förpackningsfrågan har varit stor sedan jag började inom Avfall Sverige 2007 och sedan den nya förpackningsförordningen kom har vi jobbat mycket med den. Vi har 23 projekt igång och gjort tio rapporter/vägledningar som ska underlätta arbetet för kommunerna, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.

Det finns knappt 5000 återvinningsstationer och 590 återvinningscentraler i Sverige. De flesta kommuner tog över återvinningsstationerna i samband med att man vid årsskiftet fick ansvar för insamling av förpackningar från hushåll och statusen gällande FNI (Fastighetsnära insamling) är att fram till årsskiftet hade ett 80-tal kommuner redan inrättat detta för småhus. Ett 70-tal har löst det med fyrfackslösning, tre kommuner med optiskt system och två kommuner med separata eller delade kärl.

– Sedan vi lanserade Sopor.nu, Sveriges avfallsportal, som beskriver avfallshantering, har antalet besökare på sidan fördubblats. Idag har vi cirka 20 000 besökare per månad som går in, säger Jenny Westin.

Enligt återvinningskompassen 2024 tycker tre av fyra att det är lätt att sortera avfall, men det finns många ursäkter för att inte göra det. Den största osäkerhet finns kring hur man sorterar förpackningar som består av flera material.

Vid årsskiftet började också en ny paragraf gälla som innebär att alla förpackningar som innehåller avfall (alltså kasserade förpackade produkter) ska skiljas från innehållet, dvs tömmas. På så sätt ska förpackningen och innehållet sorteras rätt. Det gäller inte bara förpackningar innehållandes mat utan också till exempel kosmetika.

– Frågan är hur mycket livsmedel som måste förpackas. Apelsiner i nät skulle kunna säljas i lösvikt, säger Andrea Hjärne, miljöjurist på Avfall Sverige, och tillägger att det finns en verktygslåda för avfallsförebyggande på deras hemsida.

Fiskeby board AB i Norrköping har utvecklat förpackningsåtervinning och är ensamma i Skandinavien om att återvinna fiber från vätskeförpackningskartong. Plasten från vätskekartongen går idag till energiåtervinning, men skulle med en sortering av insamlade pappersförpackningar kunna gå till materialåtervinning. För att sortering ska komma till krävs ändrad lagstiftning.

– Pappersförpackningar blandas med vatten i en 40 meter lång trumma och fibrerna blir till pappersmassa som vi gör ny förpackningskartong. Förpackningskartongen blir till nya förpackningar hos våra kunder och plast tillsammans mad annat material som kommer med de insamlade pappersförpackningarna eldas och blir till energi som används i tillverkningsprocessen, säger Torbjörn Gustavsson, sektionschef, Fiber-Massa-Vatten på Fiskeby Board.

Fiskeby vill bygga en linje för årlig återvinning av 80 000 ton vätskekartong och där plasten tillvaratas och skickas till materialåtervinning istället för att som idag elda den.

Svensk Dagligvaruhandel har tagit fram en färdplan för plastförpackningar.

– Vi ser att behovet av förpackningar ökar. Målet 2025 är att alla våra förpackningar för våra egna varumärken ska vara återvinningsbara och 2030 ska de vara av återvunnet eller fossilfritt material. Vi vill öka det cirkulära flödet av förpackningar och på så sätt minska avfallet. Fr.o.m. årsskiftet gäller två nya krav som har påverkat vår bransch; dels separering av förpackning från innehållet, dels återanvändbara muggar och matförpackningar för take away. Det finns fortfarande en del utmaningar och oklarheter kvar kring dessa krav, men också ett antal möjligheter. Långsiktigt hoppas vi se en förändring när det gäller användandet av engångsplastförpackningar, samt en minskning av det organiska avfallet, säger Filip Ekander, hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.

På Stadsmissionen i Malmö öppnade man hösten 2021 Skånes första sociala matbutik, Matmissionen, där inte bara mat med kort datum och mat som livsmedelsbutikerna inte kan sälja, samlas in för vidare försäljning till medlemmar. De som har inkomst under 13 274 kr efter skatt kan ansöka om medlemskap.

– Butiker donerar maten till oss istället för att slänga och vi kontrollerar den och säljer till behövande samtidigt som vi ger arbete åt personer som behöver sysselsättning, säger Maria Kratz Larsen, butikschef på Stadsmissionen i Malmö.

Frukt och grönsaker plockas ur mängdförpackningar som apelsinnät och säljs som lösvikt.

– Våra kunder är oerhört duktiga på att planera sin matkasse utifrån vad som finns i butiken, tillaga mat som de sedan fryser in för senare användning, säger Maria Kratz Larsen och tillägger att fler borde ändra köpbeteende där man i grunden hanterar maten utefter utbudet.

På bilden:
Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige, berättade om att Avfall Sverige har 23 projekt igång och gjort tio rapporter/vägledningar som ska underlätta arbetet för kommunerna gällande avfallshanteringen.
Foto: Kim Hall