Greenpeace och ett team forskare har seglat genom det havsområde i Atlanten som Norge nyligen har öppnat för djuphavsgruvdrift för att bedriva forskning på marina däggdjur som kan påverkas av den kontroversiella gruvindustrin. De upptäckte en mångfald av val- och delfinarter i det föreslagna gruvområdet, inklusive flera grupper av kaskeloter, som kan dyka ner till fler tusen meters djup i jakten på föda.
Redan efter en dags undersökning hörde forskarna vad som verkade vara fyra olika grupper av kaskeloter i ett av de föreslagna licensområdena. De har sedan dess dokumenterat ett flertal grupper av valar inom gruvområdet, särskilt runt Mohns-ryggen och närliggande undervattensberg, som är områden där den norska regeringen vill öppna upp för djuphavsgruvdrift.
Expeditionen har även observerat flera andra valarter som späckhuggare, sillval, vikval och delfiner i området.
– Jag hade hoppats på att få höra kaskeloter på hydrofonen, men blev förvånad över att höra så många av dem så ofta i gruvområdet. Vi har undersökt stora delar av det område som den norska regeringen vill påbörja gruvdrift i och har upptäckt kaskeloter i hela undersökningsområdet. På vissa platser kunde vi tydligt utläsa att de sökte föda. Vi har även upptäckt andra arter – vitnosdelfiner och späckhuggare – och vikvalar och en finval, säger Dr Kirsten Young, forskningsledare från Greenpeace Research Laboratories vid University of Exeter, ombord på SY Witness.
Forskarna kommer nu att analysera ljudinspelningarna grundligt och kan upptäcka ytterligare arter. Den insamlade datan kommer också att delas med forskare i Norge.
Kaskeloten är störst av alla tandvalar och bland de valar som dyker djupast, ner till minst 2 000 meters djup, där de jagar bläckfisk. De har den största hjärnan i djurriket och deras IUCN-bevarandestatus är ”sårbar”.
Greenpeace har seglat genom ett område över den norska kontinentalsockeln där manganskorpor har hittats och som norska gruvbolag nu är intresserade av att utvinna.
– Vattnen vi seglar genom ligger över unika, orörda havsbottnar, som är hem för vilda djur och arter som är helt nya för vetenskapen. Norge kastar sig in i en ny industri, utan en tydlig förståelse för de potentiella effekterna av djuphavsgruvdrift, både i djuphavet och längre upp i vattenpelaren. Det är oerhört oansvarigt och motsatsen till vad vi behöver mitt i en pågående kris för både havet och klimatet, säger Haldis Tjeldflaat Helle, talesperson för Greenpeace Norden, ombord på Witness.
Den norska regeringen skickade den 26 juni 2024 ut ett remissförslag för den första omgången av tillstånd för utvinning av havsbottenmineraler för offentligt samråd. Förslaget omfattar 386 block, vilket motsvarar en yta lika stor som hela Storbritannien. Samrådstiden är 90 dagar med deadline den 26 september 2024.
Om expeditionen till gruvområdet i Arktis:
Expeditionen genomförs ombord på Greenpeace-segelfartyget SY Witness, med ett team på 12 personer inklusive besättning, forskare och aktivister från Greenpeace Norden och Greenpeace Tyskland.
Projektet består av audiovisuell kartläggning, där en undervattensmikrofon används för att identifiera ljud från olika valarter.
Dessutom görs visuella observationer från däck. Expeditionen seglar genom hela gruvområdet upp till Longyearbyen på Svalbard.
På bilden: Bild med budskapet ”Save the Arctic. Stop Deep Sea Mining” projiceras på en klippvägg i Lysefjorden i Norge
