Fastighetsbranschens omställning är avgörande för att Sverige och de europeiska länderna ska nå uppsatta klimatmål. Föreslagna EU-krav kommer att driva branschen.
– Fastighetsägare behöver planera för stora investeringar och hårdare hållbarhetskrav de kommande åren. De bolag som ställer om kommer ha en konkurrensfördel, säger Emelie Persson Lindqvist, chef hållbar finansiering i Handelsbanken.
Enligt det globala revisions- och rådgivningsbolaget PwC har cirka en tredjedel av de stora fastighetsbolagen sitt arbete med social hållbarhet högt upp på agendan. Emelie Persson Lindqvist leder teamet som jobbar med hållbar finansiering på Handelsbanken Debt Capital Markets. Med gedigen erfarenhet från hållbarhetsarbete inom såväl modebranschen som samhällsbyggnadssektorn ser hon många möjligheter att utveckla marknaden för hållbar finansiering.
Emelie, hur hjälper ni på Handelsbanken Debt Capital Markets era kunder att ställa om?
– Behovet av omställning är stort och samtidigt förändras regelverken i snabb takt. Många kunder behöver hjälp att navigera i en miljö präglad av stor osäkerhet. Vi kan också stötta våra kunder att ligga före utvecklingen, eftersom våra experter vet vad framtida regelverk kommer att kräva, så att våra kunder kan få ett försprång i konkurrensen.
Vad är ditt bästa råd till bolag som vill ta nästa steg i sitt hållbarhetsarbete?
– Kartlägg bolagets hållbarhetsarbete mot de nya regelverken, som till exempel EU-Taxonomin och CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Se till att få koll på verksamhetens scope 3-klimatutsläpp. För många är det längre ut i värdekedjan som de största utsläppen sker och nu förfinas metoder för att mäta dem. Fråga din bank hur de som finansiell aktör kan stötta företaget, om du har ett gediget hållbarhetsarbete finns det möjlighet att knyta din finansiering till dina hållbarhetsmål och erhålla en ränterabatt om ni når överenskomna nivåer, eller uppta grön finansiering.
Vad driver den allt starkare efterfrågan på grön finansiering?
– Det finns fortsatt en rekordstor efterfrågan från investerare som vill placera i omställningsprojekt och hållbara tillgångar. Enligt en undersökning som vi nyligen gjort bland 27 nordiska investerare skulle en majoritet placera mer i gröna obligationer om utbudet var större. Hela 65 procent söker diversifiering framförallt inom sektorer utöver fastighetssektorn. Vi ser att de gröna obligationerna utgör en allt större del av obligationsmarknaden – hela 40 procent av den svenska obligationsmarknaden.
Vad innebär EU:s krav på minimistandarder för energiprestanda?
– För att nå EU:s mål att reducera utsläpp av växthusgaser med 55 procent och för att påskynda renoveringstakten i byggnader har kommissionen tagit fram ett förslag att omarbeta Direktivet för byggnaders energiprestanda.
EU:s krav på minimistandarder för energiprestanda (MEPS) behandlar bland annat:
harmonisering av byggnaders energiklasser inom EU.
införandet av nya energiklasser (noll-emissionsbyggnad, klass A0).
utöka kravet på energideklarationers innehåll.
att medlemsstater ska integrera nationella renoveringsplaner för byggnader i de nationella energi- och klimatplanerna.
utöka miniminivåer för energiprestanda från dagens krav som berör nybyggnation och vid större renovering till att även omfatta i befintliga byggnader.
– Förslaget påskyndar en omställning av fastighetsbranschen till en mer hållbar förvaltning, men skulle även betyda att cirka 80 procent av Sveriges totala fastighetsbestånd behöver genomgå en renovering innan år 2050 och minst 15 procent av fastighetsbestånd till år 2030.
– Då många åtgärder för att energieffektivisera byggnader kräver stora investeringar kommer behovet av kapital öka. Studier visar att stor del av dagens fastighetsägare, privata såväl som kommersiella, saknar tillgång till det kapital som skulle behövas för att utföra de åtgärderna för att nå föreslagna krav enligt MEPS. Skulle de minst kostnadseffektiva investeringarna utebli finns det risk att tillgångar tappar i värde och eventuellt i förlängningen bli så kallade strandade tillgångar. Vidare ser vi även risker att MEPS skulle kunna medföra sociala konsekvenser för hyresgäster med låga inkomster genom att eventuella ökande investeringar skulle bidra till högre kostnader för fastighetsägare. Dessa kostnader riskerar att öka boendekostnader och hyror för en redan utsatt grupp. Trepartsförhandling mellan Europarådet, Europeiska Kommissionen och EU parlamentet pågår så det återstår att se vad som blir det slutgiltiga förslaget.
Om du blickar framåt, vad väntar runt hörnet?
– Vi ser ett ännu större fokus på energieffektivisering, inte minst mot bakgrund av de kommande EU-kraven. Vi ser också ökat fokus på scope 3 avseende klimatutsläppen. Både vi som bank och investerarna önskar att finansieringen i större utsträckning knyts till scope 3 målsättningar. Vi ser fördelar med förslaget, framför allt visionen om nollutsläpp i sektorn men även att utöka kravet på energiprestanda för befintliga byggnader. Vi tror också att det finns fördelar med att harmonisera och skapa transparens kring byggnaders prestanda inom Europa. Däremot ser vi en utmaning i förslagets detaljer samt tidsplan.
– Också social hållbarhet, framförallt för fastighetsbolag, växer i betydelse. För fastighetssektorn handlar det, utöver arbetet med sociala faktorer internt om att kunna mäta och redovisa vad som pågår i området runt och mellan fastigheterna – något som har bärighet på både fastighetsvärdet men också stora samhällsfrågor som brottslighet och den allmänna trygghetskänslan i samhället. Vi vet att många av fastighetsbolagen har jobbat länge med social hållbarhet men kanske inte så strukturerat och mätbart. Det har nu påbörjats ett arbete på flera håll att ta fram lämpliga KPI:er för det sociala hållbarhetsarbetet och där är vi som bank med och trycker på. För att kunna knyta en finansiering till ett socialt hållbarhetsarbete så behövs mätbarheten. Så vår roll som bank är att efterfråga relevanta KPI:er, driva på och bidra till omställningen och tillsammans med fastighetsbolagen fortsätta utveckla best practice för vad som fungerar att mäta och följa upp.
