Byggföretaget Skanska har tagit ett viktigt kliv mot minskad klimatpåverkan genom att bli en av de första att beställa Heidelberg Materials unika cementprodukt evoZero. Idag signerades avtalet mellan de två bolagen.
− Att minska vår klimatpåverkan kommer kräva nära samverkan med våra materialleverantörer. Betongen vi tillverkar och använder i vår byggverksamhet står för en ansenlig del av vårt totala klimatavtryck. Det känns därför helt rätt att vi är en av de första byggaktörerna som tecknar avtal om Heidelberg Materials banbrytande cement, säger Magnus Persson, vd för Skanska Sverige.
evoZero är det första cementet i världen som produceras med tekniken för koldioxidinfångning (CCS), vilket innebär att koldioxid avlägsnas från produktionsprocessen. Cementets kvalitet blir oförändrad, fungerar för alla applikationer utan att ge avkall på prestanda och kan därför användas i alla delar av värdekedjan.
− Det är mycket positivt att Skanska som en av de ledande byggaktörerna tillsammans med oss vill ligga i framkant inom hållbar samhällsutveckling. Vi sätter nu en ny standard inom byggindustrin med evoZero, och gemensamt med våra kunder påskyndar vi klimatomställningen i värdekedjan, säger Giv Brantenberg, vd för Heidelberg Materials Norra Europa.
Innovation på väg att etableras storskaligt i Sverige
Den innovativa CCS-tekniken (Carbon Capture and Storage) som ligger bakom evoZero fångar upp och lagrar koldioxiden från cementproduktionen permanent.
Heidelberg Materials CCS-anläggning i Brevik, Norge, som är den första i världen i sitt slag tas i drift under 2025. Den kommer att fånga in 400 000 ton koldioxid årligen som sedan lagras under Nordsjöns havsbotten. Under 2025 kommer de första volymerna av evoZero leveras från Brevik-anläggningen, vilket markerar en ny era för hållbart byggande globalt.
CCS-anläggningen i Brevik är bara början då Heidelberg Materials planerar för en mer än fyra gånger så stor CCS-satsning i Slite på Gotland, med målet att fånga in upp emot 1,8 miljoner ton fossil och biogen koldioxid årligen från 2030. Då finns förutsättningar att ställa om större delen av Sveriges betongbyggande till noll nettoutsläpp.
