Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt enklare än nyköp? Återanvändningen ökar men står fortfarande för en mycket liten del av vår totala konsumtion. I projektet Usereuse har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med ett antal begagnataktörer tagit fram fyra framtidsscenarier om hur återanvändning kan fungera i Sverige år 2035.
− Berättelser om var vi är och vart vi ska formar hur vi ser på världen. Därför påverkar de också vilka handlingsvägar vi ser som möjliga. De här scenarierna visar på en önskvärd utveckling där vi minskar klimatpåverkan och resursförbrukningen samtidigt som vi bidrar till sociala värden, säger Liv Fjellander, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Framtidsscenarierna är skapade av IVL tillsammans med Stockholm Vatten och avfall, Mölndal stad, SÖRAB, Blocket, Citycon, Myrorna, Artikel2, Ikea, Uppsala Vatten, Retuna, Nacka Vatten Avfall, Hygglo, Returhuset och Beleco.
EU har på kort tid fattat flera beslut som kan underlätta för återanvändning. Många kommuner satsar på ökad återanvändning genom nya tjänster och företag provar nya affärsmodeller och koncept för återanvändning. Men vägvalen är många.
Hur mycket bygger framtida lösningar på reglering eller frivillighet? Handlar det mer om att behålla färre saker längre eller att många använder samma saker? Handlar det främst om sakerna i sig eller hur vi använder dem? Hur storskaliga eller småskaliga system behövs för att återanvändningen ska skala upp? Det är några av frågorna som forskarna har ställt i projektet.
− I en framtid där prylar förväntas ha ett långt liv kommer vi att laga och ta väl vara på våra saker så att de kan vandra vidare till nästa person när vi inte längre behöver dem. Det vore bra både för planeten och plånboken, säger Ebba Rosencrantz på Blocket.
Om det ska bli enklare att återanvända än att köpa nytt behöver det vara lätt att göra rätt.
− Tänk om det fanns mängder av stora system anpassade för lokal återanvändning som gjorde det lätt att hitta det man behövde i närområdet. Det skulle minska transporterna och klimatavtrycket. Initialt kan kommunerna behöva vara med och stötta vissa initiativ men vartefter marknaden blir lönsam och mer självgående kan kommunen omfördela sina resurser, säger Marcus Jäger på avfallsbolaget SÖRAB.
Frågor kring tillgänglighet och logistik kommer vara viktiga liksom folks inställning till återanvändning.
− Det kan vara bekvämt att hyra eller låna saker man inte använder så ofta. Att genom tjänster och servicefunktioner alltid få tillgång till saker när de behövs. En sådan utveckling skulle också kunna spela en roll för ett köpcentrum − en plats där vi i framtiden inte bara handlar, äter och umgås utan där vi också hämtar och lämnar, delar och lånar, säger Lotta Moos, centrumchef för Liljeholmstorget Galleria Citycon.
Ladda ner rapporten: Hur fungerar återanvändning 2035 i Sverige?
Illustration: Maria Safronova Wahlström
