Nya siffror visar att 164 miljoner ton avfall uppstod i Sverige 2022. Det är en ökning från förra uppföljningen som gällde 2020. Ojämförligt mest av detta, 86 procent, var mineralavfall. Om det räknas bort uppkom 22,6 miljoner ton avfall, det mesta från byggbranschen och hushållen.
Vartannat år sammanställer Svenska Miljöemissionsdata, där IVL Svenska Miljöinstitutet ingår, uppgifter om avfallsflöden i Sverige på uppdrag av Naturvårdsverket.
Rapporten Avfall i Sverige 2022 visar att det i Sverige genererades sammanlagt 164 miljoner ton avfall 2022, varav 157 miljoner ton var icke-farligt avfall och 7,2 miljoner ton farligt. Det innebär en ökning från 2020, men ökningen beror framför allt på att metoden för insamling av data har utvecklats.
– Det ger betydande skillnader jämfört med tidigare rapporter, men det är ändå glädjande att vi nu har en mer heltäckande insamling av data. Det innebär samtidigt att slutsatser om trender och förändringar inte kan göras. Först om ett par år kommer vi att ha tillräckligt med data för att kunna dra slutsatser om utvecklingen, säger Carolina Landerdahl på IVL, som varit en av projektledarna för att ta fram den nationella avfallsstatistiken.
Mineralavfall dominerar stort
Mineralavfall, där gruvavfall, mineraliskt bygg- och rivningsavfall, jord och muddermassor ingår, stod för den största mängden, 141 miljoner ton. Det behandlas till stor del genom deponering eller annat bortskaffande.
När mineralavfallet räknas bort återstår 22,6 miljoner ton avfall. De största delarna av det kommer från byggbranschen (13,6 miljoner ton), hushållssektorn (4,5 miljoner ton) och energiförsörjning (2,0 miljoner ton).
Statistiken visar att 7,2 miljoner ton av det avfallet materialåtervanns, exempelvis genom återvinning till samma material, markspridning eller som konstruktionsmaterial. Den enskilt största metoden för slutbehandling är dock energiåtervinning – 6,7 miljoner ton avfall eldades i det syftet.
Ladda ner rapporten Avfall i Sverige 2022 på Naturvårdsverkets webbplats.
