Under 2024 nådde ökningen av den globala medeltemperaturen för första gången över 1,5 grader och de svenska utsläppen ökade samtidigt som hela det globala samarbetet nu står inför svåra utmaningar.

– Vissa av regeringens beslut och aviserade insatser under 2024 var steg i rätt riktning, men de uppväger inte andra beslut under mandatperioden som lett till ökade utsläpp. Nya beslut under 2025 är nödvändiga för att Sverige ska nå sina klimatmål till 2030, framför allt vad gäller transporterna och skogen, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson.

EU:s styrka och trovärdighet i det globala klimatarbetet beror av att medlemsländerna uppnår sina åtaganden. Rådet rekommenderar också regeringen att bidra offensivt till ett ambitiöst och konkret klimatmål för EU år 2040 samt involvera sina myndigheter i att ta fram förslag till EU-lagstiftning och styrmedel för att nå målet.

Stärk politiken på centrala områden

Rådet konstaterar att delar av klimatpolitiken präglats av ryckighet vilket försämrar förutsättningarna för att investera i klimatomställningen. För den fortsatta omställningen mot noll nettoutsläpp behöver politiken stärkas på flera centrala områden.

Rådet rekommenderar regeringen att:

Besluta om åtgärdspaket för fossilfria transporter.

Genomföra en konsekvensanalys av olika vägar för fossilfri elektrifiering.

Fortsätta stödja industrins klimatomställning.

Rådet menar även att klimatpolitiken behöver få ett starkare genomslag i regeringens budgetprioriteringar och skattepolitik. Regeringens klimatredovisning till riksdagen har dock förbättrats på väsentliga punkter.

Ge jordbruket förutsättningar att öka sitt bidrag till klimatomställningen

Klimatpolitiska rådet har i årets rapport särskilt analyserat politiken för jordbrukets bidrag till klimatomställningen och konstaterar att nuvarande politik inte ger sektorn rätt förutsättningar för omställning. Politiken behöver utvecklas med hänsyn till jordbrukets särskilda utmaningar och andra viktiga samhällsmål, till exempel att öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

Rådet har analyserat olika klimatåtgärder i jordbruket och deras potential att minska utsläppen. De handlar både om hur produktionen går till och om vad som produceras, och omfattar såväl tekniska åtgärder som strukturförändringar i jordbruksproduktionen.

– Vår analys visar att det finns kostnadseffektiva klimatåtgärder som kan minska jordbrukets klimatpåverkan men att den nuvarande politiken är otillräcklig för att de ska genomföras. Det saknas både en tydlig målbild och tillräckliga styrmedel, säger Klimatpolitiska rådets vice ordförande Olof Johansson Stenman.

Klimatpolitiska rådet rekommenderar regeringen ett antal insatser som bör genomföras för jordbrukets omställning under mandatperioden:

Sätt riktningen

Utforma en gemensam målbild och strategi i nära samverkan med berörda aktörer.

Visa hur livsmedelsstrategins produktionsmål ska nås inom ramen för klimatmålen.

Aktiv roll i EU-samarbetet

Reformera stödstrukturen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).

Verka för obligatorisk inkludering av fossila jordbruksutsläpp i EU ETS2, så som Sverige redan gjort.

Driv på för effektiva klimatstyrmedel för metan- och lustgasutsläpp, till exempel ett handelssystem.

Nationell styrmedelsmix

Förstärk stöd till kostnadseffektiva klimatåtgärder.

Utforma riskdelningssystem för större klimatinvesteringar.

I avsaknad av ett klimatstyrmedel i EU, överväg prissättning av metan- och lustgasutsläpp, med återföring.

Avskaffa skattenedsättning för fossil diesel.

Stimulera efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låga klimatutsläpp.

Förstärkt kunskapsuppbyggnad

Utveckla metod och data för kvantifiering av klimatåtgärders effekt.

Förstärk myndigheternas analyskapacitet och samarbete.

Fortsätt att vidareutveckla rådgivningen om klimatåtgärder i hela landet.

Bild: Pete Linforth