Nu kan kommunerna i bland annat Blekinge, Dalarna och Kalmar söka extra miljoner till våtmarksprojekt. Totalt kan kommuner i 17 län ansöka om de extra bidragen.
Finansieringen kan sökas för projekt med flera syften, såsom att minska utsläpp av växthusgaser eller gynna biologisk mångfald. Vanliga åtgärder som tidigare har fått finansiering är att dämma diken, anlägga dammar och småvatten eller att röja vegetation med maskin, slåtter eller betesdjur. Dessutom går det att söka finansiering till förstudier.
Hälften av projekten drivs av kommunen
Finansieringen finns inom den Lokala naturvårdssatsningen (LONA våtmark). Medlen kan bara sökas av kommunen och kan täcka upp till 90 procent av kostnaderna för ett våtmarksprojekt.
Även om det bara är kommunen som kan ansöka är det vanligt att lokala aktörer och föreningar, såsom vattenråd, driver projekten. Ungefär vartannat våtmarksprojekt drivs av landets kommuner och vart sjätte projekt drivs av kommunen tillsammans med en förening. Var femte projekt drivs av övriga aktörer, där bland annat enskilda markägare ingår.
– Sverige behöver återskapa stora ytor våtmark för att klara flera miljö- och klimatutmaningar. Markägare är centrala för att det ska bli mer våtmark. Allt våtmarksarbete är frivilligt och det finns goda möjligheter till finansiering, förklarar Lotta Sjöholm, nationell Lona-samordnare på Naturvårdsverket.
Nästan alla län ingår i den extra utlysningen
Kommuner i nästan alla län kan söka stödet i den extra utlysningen. Det är bara länsstyrelserna i Halland, Skåne, Värmland och Västernorrland som inte tar emot nya ansökningar. Att vissa län inte deltar kan bland annat bero på att de redan har tillräckligt med ansökningar sedan tidigare och som nu kan realiseras.
Kommunerna kan söka den extra finansieringen senast 1 september.
