Sverige ligger i framkant när det gäller utveckling av nya proteinkällor. Bara under förra året ökade investeringarna i alternativa proteiner med mer än 120 procent. Det visar en ny analys från den internationella tankesmedjan Good Food Institute Europe.

Intresset för växtbaserat protein, odlat kött och andra alternativa proteinkällor växer bland svenska investerare, entreprenörer och forskare. Utvecklingen speglas också i den nyligen uppdaterade Livsmedelsstrategin 2.0 där regeringen lägger stor vikt vid behovet av mer forskning och innovation på området.

– Genom att bredda antalet proteinkällor kan vi stärka livsmedelsförsörjningen och minska de negativa konsekvenserna av industriellt jordbruk, såsom miljöförstöring och antibiotikaresistens. Med sin starka tradition av forskning och innovation har Sverige goda möjligheter att ta ledartröjan här. Satsningar på alternativa proteiner bidrar samtidigt till att stärka beredskapen och främja en växande grön industri, säger Ismaël Bawah, forsknings- och tekniksamordnare på Good Food Institute Europe.

En ny analys av Good Food Institute Europe visar att investeringar i svenska onoterade företag som utvecklar alternativa proteiner ökade med 123 procent förra året – från 43,3 miljoner kronor år 2023 till 96,7 miljoner kronor 2024. Mellan 2013 och 2023 attraherade företag inom sektorn investeringar på ungefär 18,5 miljarder kronor totalt. Det inkluderar en rad större investeringar i börsnoterade bolag som Oatly och DUG Foodtech under 2023. Tillväxten omfattar både växtbaserade livsmedel och nyare tekniker som köttodling och precisionsfermentering.

– Alternativa proteinkällor är en viktig pusselbit för att bygga ett mer motståndskraftigt matsystem. Det är därför viktigt att företag inom sektorn ser sin roll i ett större sammanhang. Framtidens hållbara livsmedelsprodukter behöver vara säkra, näringsriktiga och framställda med hänsyn till både människor, miljö och kulturella preferenser, säger Rachel Mazac, postdoktor med fokus på hållbara matsystem vid Stockholm Resilience Centre.

Även bland forskare ökar intresset för nya proteinkällor. Mellan januari 2020 och april 2024 allokerades runt 286 miljoner kronor till forskning på området, vilket möjliggjort fler än 60 forskningsprojekt de senaste fem åren. Svenska forskare har bland annat letat efter fler växtbaserade proteinkällor, utvecklat metoder för köttodling och utforskat hur alger och sjögräs kan användas som proteinkälla.

Trots framstegen visar Good Food Institute Europes analys att Sverige fortfarande ligger efter grannländerna Danmark och Finland, där finansieringen av forskning kring alternativa proteiner under perioden januari 2020 och april 2024 uppgick till drygt en miljard respektive 779 miljoner kronor.

– Vi ser ett tydligt samband mellan forskningsfinansiering och ekonomisk tillväxt. Den höga innovationstakten i Sverige har lett till att en lång rad nya företag etablerat sig på marknaden för alternativa proteiner det senaste decenniet. Men för att långsiktigt stärka motståndskraften i matsystemet behöver vi samarbeta. Det är därför viktigt att de ambitiösa nordiska länderna driver på för en breddad proteinförsörjning, inte bara nationellt utan i hela Europa, säger Ismaël Bawah.