Binosight har sedan 2016 haft ett nära samarbete med forskarna vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). Som en del av utvecklingen av PQi, inom området klimat- och miljömässig hållbarhet, är Binosight med och stöttar mastersstudenten Amanda Baker, vars projekt fokuserar på att utveckla metoder för att mäta ekologisk hållbarhet inom byggprojekt.
Vi har pratat med Amanda och hennes handledare Kajsa Simu, adjungerad lektor på avdelningen för industriellt och hållbart byggande vid LTU, och låter dem här berätta mer om examensprojektet och processen.
Vi börjar med en kort fråga till Kajsa, hur ser du på samarbete mellan universitetet och Binosight? Vilka fördelar tror du att samarbetet ger för studentens examensarbete?
– Helt ovärderligt! Universitet och exjobbare, kommer annars aldrig åt den kontextnära datan som bygger fakta runtomkring frågan. Om vi inte kan ”provtrycka”, alltså testa teorin och frågeställningarna genom intervjuer eller statistik, då har vi ju inget att forska på. Den kopplingen är helt ovärderlig.
Nu till dig, Amanda, berätta lite kort, vart kommer du ifrån och hur hamnade du på LTU?
– Jag är uppvuxen i Varberg och har alltid varit intresserad av arkitektur. Så efter gymnasiet sökte jag mig till Luleå och programmet Civilingenjör Arkitektur. Inför mastern gör alla studenter att val mellan inriktningarna husbyggnad och stadsplanering, och jag valde då inriktningen husbyggnad.
Varför anser du att det är viktigt att utforska den här frågan, hur man kan mäta ekologisk hållbarhet i byggprojekt, just nu?
– För att det är ett väldigt aktuellt ämne som drivs aktivt inom politiken och det påverkar företag i branschen så direkt i och med nya lagar och direktiv. Men det saknas en standard för hur man mäter aktiviteter och beteenden i byggprojekt som påverkar de hårddata-mätetalen man är duktig på att dokumentera och rapportera.
– När jag undersökt befintlig forskning och litteratur inom området så bygger den mest på hårddata och man mäter mycket, men det är främst sådant som utsläpp av koldioxid eller energiförbrukning eller hur mycket vatten som förbrukas. Det saknas den här lilla delen kring aktiviteter och beteenden som ska leda till resultatet.
Vilket bidrag hoppas du att ditt examensprojekt kan ha till branschen och till forskarvärlden?
– Det vore roligt om mitt arbete kunde hjälpa till att fylla gapet mellan hårddata och proaktiva mätetal för beteenden och aktiviteter. Kan det dessutom bidra till en standard som alla i byggbranschen kan använda sig av för att mäta tror jag att det i det långa loppet kan bidra till både en ökad medvetenhet i branschen, högre kvalitet på aktiviteterna kopplade till de ekologiska hållbarhetsmålen och då större chans att uppnå mål satta kring klimat och miljö.
– Ett utbrett användande av standardiserad mätning kan dessutom bli ett väldigt värdefullt dataunderlag för akademien och forskningen. Och vi kan förhoppningsvis lära oss ännu mer kring hur man behöver jobba för att nå hållbarhetsmålen, säger Amanda.
Berätta om processen, hur ligger du till och vad blir nästa steg?
– Examensarbetet är en väldigt iterativ process och man rör sig fram och tillbaka under arbetets gång. Men nu efter den initiala litteraturstudien, intervjuerna och fokusgruppsdiskussionerna som varit den största datainsamlingen så ska datan först analyseras mer på djupet och litteraturstudien kompletteras ytterligare.
– Nästa steg blir sen att ta fram förslag på frågor baserat på litteraturstudien och fokusgruppsdiskussionerna jag hållit i under våren. Frågorna kommer valideras genom ett enkätutskick till Binosights användare, så jag hoppas så många som möjligt tycker till och ger synpunkter på dessa.
