Idag presenterade EU-kommissionen 47 europeiska strategiska projekt som ska bidra till EU:s försörjning av strategiska mineraler. Tre av dessa ligger i Sverige. Dessa projekt ska få ekonomiskt stöd eller förenklad tillgång till kapital samt prioriterade och underlättade tillståndsprocesser.
Tanken är också att tillståndsprocessen för gruvor ska ta max 27 månader och för processindustri endast 15 månader.
De tre svenska projekt som ska prioriteras enligt EU-kommissionen är:
ReeMAP, en anläggning från LKAB för att få ut apatit och andra mineraler ur gruvrester, men där ingår även Malmberget gruvan och den tänkta gruvan Per Geijer
Northvolt Revolt AB (återvinning av batterier)
Talga Natural Graphite ONE (grafitgruva)
Greenpeace kampanjledare Carl Schlyter kommenterar EU-kommissionens utvalda projekt så här:
– Vad kommissionen presenterade idag är en grå omställning som riskerar att kränka samernas rättigheter och drabba lokalbefolkningen. Mindre än en fjärdedel av projekten handlar om att återvinna eller byta ut strategiska mineraler och EU-kommissionen tycks gynna projekt där spekulation snarare än hållbarhet är drivkrafterna. Det finns inget att vinna på att driva igenom nya gruvprojekt i panik, EU bör istället fokusera på att stötta en ekonomisk utveckling, nya affärsmodeller och ökat producentansvar som kan minska behoven av nya gruvor.
– Per Geijer-gruvan och Talga Natural Graphite ONE i Vittangi hotar båda urfolksrättigheter och samebyarnas möjligheter att existera. Taigas gruva hotar dessutom ett värdefullt Natura 2000-område och lokalpolitikerna är emot den. Northvolt Revolts batteriåtervinning är under konkursutförsäljning och kännetecknas tyvärr mer av spekulation än hållbarhet i dagsläget.
– Det är generellt en hög risk att storsatsa på specifika gruvprojekt, teknikutvecklingen är snabb och om tio år kan andra batterilösningar dominera och lokalbefolkningen kommer då lämnas åt sitt öde med förgiftat vatten samt övergiven och förstörd natur. Nya gruvor bör komma sist, inte först i omställningen mot hållbarhet. Cirkulära affärsmodeller, återanvändning och återvinning är däremot tekniker vi alltid kan exportera till omvärlden.
BILD: KEVIN PALMER
