Sverige ser inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 och 2045. Särskilt utmanande är målet kopplat till skog och mark i den så kallade LULUCF-sektorn. Detta framgår av Naturvårdsverkets årliga underlag till regeringens klimatredovisning.
– Det finns styrmedel inom Sverige och inom EU som är verkningsfulla och som bidrar till att utsläppen av växthusgaser minskar, både på kort och lång sikt. Men de är inte tillräckliga för att nå något av klimatmålen, säger Roger Sedin, enhetschef på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
Styrmedelsbeslut sedan förra årets scenarier
Det beslut som tagits under det senaste året med störst direkt utsläppseffekt är skärpningen av reduktionsplikten som väntas ske från 1 juli 2025. Samtidigt sänks skatten på bensin och diesel under 2025, vilket ger ökade utsläpp. Sammantaget bedöms förändringarna leda till att utsläppen inom transportsektorn minskar med cirka 2,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030.
Under året har en rad förutsättningskapande åtgärder beslutats eller aviserats för att möjliggöra klimatomställningen, till exempel åtgärder för att stärka elsystemet. Förutsättningsskapande åtgärder är en grundförutsättning för klimatomställningen som möjliggör stora utsläppsminskningar på både kort och lång sikt.
Sverige ser inte ut att nå beslutade klimatmål
Det långsiktiga klimatmålet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Det målet nås inte med nuvarande styrmedel. Gapet till målet är cirka 19 miljoner ton med beslutade kompletterande åtgärder.
Sverige har även nationella etappmål, både för 2030 och 2040, som avser utsläppen inom EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR, Effort Sharing Regulation). Här ingår bland annat utsläpp från transporter, arbetsmaskiner och jordbruk. Avståndet till 2030-målet är cirka 5 miljoner ton med kompletterande åtgärder och beslutade styrmedel. Motsvarande siffra för 2040-målet är cirka 3 miljoner ton. Sverige når inte heller det nationella målet om att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. Avståndet till målet är 6 miljoner ton.
Sverige har även bindande åtaganden gentemot EU inom ESR. Betinget till 2030 innebär att utsläppen ska minska med 50 procent jämfört med 2005 års nivå. Enligt rapporten beräknas Sverige kunna få ett nettounderskott gentemot ESR-åtagandet om 0,4 miljoner ton (inklusive nyttjande av utsläppsrätter från ETS och sparade utsläppsenheter). När vi räknar med underskott från markanvändningssektorn, som enligt gällande regler dras från ESR-budgeten, är Naturvårdsverkets samlade bedömning, utifrån scenariounderlaget, att ESR-målet inte nås.
Det finns också EU-åtagande kopplat till skog och mark för den så kallade LULUCF-sektorn. Måluppfyllelsen för åtagandet bedöms utifrån två olika scenarier av den framtida utvecklingen, varav det ena baseras på en lägre skogstillväxt och det andra på en medelstor tillväxt. Utifrån data från senaste växthusgasinventeringen och scenarioanalys bedöms Sverige inte klara något av åtagandena för perioderna 2021–2025, 2026–2029 eller punktmålet för 2030. Detta beror främst på minskad skogstillväxt tillsammans med hög naturlig avgång och skogsavverkning.
Bedömningen för 2021–2025 baseras på data från växthusgasinventeringen och scenarier tillsammans med den preliminära tekniska korrigeringen av den skogliga referensnivån som SLU tagit fram utifrån LULUCF-förordningens riktlinjer.
Scenarierna är dock behäftade med stora osäkerheter.
Om klimatredovisningen 2025
Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att ta fram underlag till den årliga klimatredovisningen som redovisar de viktigaste klimatpolitiska besluten nationellt och på EU-nivå under perioden 1 april 2024 till och med 31 mars 2025. Underlaget omfattar även bedömningar av utsläppsutvecklingen mot de nationella etappmålen år 2030, 2040 och 2045 och Sveriges klimatåtaganden inom EU.
En samlad bedömning av utsläppsutvecklingen har gjorts med hjälp av uppdaterade utsläppsscenarier. Uppdraget har genomförts i samarbete med Energimyndigheten, Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Konjunkturinstitutet, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys och Transportstyrelsen.
Bild: Muhammad Umar
Läs mer
Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning
